Under tredje kvartalet i år steg priserna på den ekologiska maten med 12,4 procent jämfört med samma kvartal 2021. Men i likhet med föregående kvartal steg priset på konventionella livsmedel ännu mer än de ekologiska och ökade med hela 16 procent.

– Svensk matproduktion måste bli mindre beroende av insatsvaror, som konstgödsel. Här går ekolantbruket före och visar att en annan väg är möjligt. Det går att producera mat i kretslopp, med färre importerade insatsvaror. Det ger både stabilare matpriser och en friskare natur, säger Ida Lind, expert marknad och hållbarhet på Ekologiska Lantbrukarna.

Ekologiskt lantbruk är mindre importberoende, tack vare att man inte använder konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Lantbrukarnas kostnader har inte ökat lika mycket, därför är matpriserna lite stabilare för ekologiskt, menar Ekologiska Lantbrukarna. Det är inte bara lantbrukets kostnader som påverkar matpriset. Inflation, höga energi- och bränslepriser och ökade transportkostnader påverkar också förädlingsindustrin och dagligvaruhandeln.

Trots att priserna inte ökat lika mycket så fortsätter ekoförsäljningen att minska. I såld volym har de ekologiska livsmedlen minskat med 13 procent jämfört med samma kvartal 2021.

Ekologiska Lantbrukarna är starkt oroliga för att försäljningen fortsätter minska, och räknar med att den ekologiska odlingsmarken kommer minska under 2023. Idag är ca 20 procent av den svenska åkermarken ekologisk och producerar därmed mat utan importerad konstgödsel. Ekologiska lantbrukare använder istället lokala resurser för att ge näring till grödorna som stallgödsel, växtrester och bra växtföljder.

– Den minskade försäljningen av ekologisk mat är ett direkt hot mot vår livsmedelsförsörjning och kommer leda till högre matpriser, säger Ida Lind, expert marknad och hållbarhet på Ekologiska Lantbrukarna.