- Jordbruksverket säger att de vill stimulera fler att lägga om till ekologiskt, men samtidigt föreslår de åtgärder som skulle göra ekoomläggningen svårare och dyrare, och ett arealmål som innebär minskad nyanslutning istället för ökad. Det konstaterar Ekologiska Lantbrukarnas ordförande Carl-Erik Ehrenkrona, som just skickat regeringen ett utförligt remissvar på Jordbruksverkets förslag till nya mål och ersättningar för ekoproduktionen.
- Vårt stora problem idag är att omläggningstakten inte håller jämna steg med ekomarknadens tillväxt. Det leder till att ekoimporten ökar och att konventionella bönder som kunnat bli ekologiska istället får lägga ned när den icke-ekologiska livsmedelsmarknaden krymper.

Cirka 15 procent av den svenska jordbruksmarken drevs ekologiskt 2011. Andelen har de senaste 5-6 åren ökat med mer än en procentenhet per år. Även med oförändrad omläggningstakt skulle den nå 25 procent 2020. Det 20-procentsmål som Jordbruksverket föreslår innebär alltså en rejäl inbromsning.
Ekologiska Lantbrukarna anser att arealmålet ska sättas så att det minst motsvarar ekomarknadens förväntade tillväxt, och uppskattar att det kräver en nivå på omkring 30 procent 2020.

Även Jordbruksverkets förslag till ny utformning av ekoersättningen i landsbygdsprogrammet får skarp kritik av Ekologiska Lantbrukarna, som gått igenom förslaget i detalj och presenterar ett komplett eget alternativ.
- Allra tokigast är kanske förslaget att kräva helomläggning av all växtodling på företaget, säger Maria Dirke, Ekologiska Lantbrukarnas verksamhetsledare. Vi bedömer att nyanslutningen av växtodlingsgårdar i stort sett skulle upphöra, och troligen skulle även många som redan är delomlagda välja att lämna ekoproduktionen helt och hållet.

Även förslaget om slopad ersättning till ekologisk vallodling sågas helt.
- Jordbruksverket konstaterar själva i sin utredning att bättre växtföljder med flerårig vall spelar avgörande roll för ekoproduktionens positiva miljöeffekter, säger Maria Dirke. Det gäller särskilt i slättbygder där ensidig spannmålsodling dominerar idag. Varför då föreslå att helt ta bort ersättningen för vallen samtidigt som man höjer ersättningen för spannmål?

Ekologiska Lantbrukarna föreslår istället en ny modell för ersättningen till ekologisk vall, med höjd ersättning för den som odlar sin vall aktivt, men helt slopad ersättning för gammal vall som aldrig förnyas. Idag betalas en låg ersättning på 350 kr per hektar oavsett hur gammal vallen är.

I Ekologiska Lantbrukarnas alternativförslag ingår också ett antal andra justeringar i dagens ersättningsmodell. Bland annat vill man se över hektarsummor och grödkategorier, ge höjd ersättning till ettåriga baljväxter och överväga en ersättning till ekologisk naturbetesmark.

Jordbruksverkets förslag att slopa de differentierade ersättningarna till olika grödor och istället dela in landet i två regioner avvisas helt.
- Den modellen prövades på 90-talet men övergavs snart, efter att en statlig utredning konstaterat att differentiering efter grödor var mycket träffsäkrare och kostnadseffektivare. Vi förstår inte riktigt varför Jordbruksverket grävt fram den gamla idén ur papperskorgen, säger Peter Einarsson, som arbetat med underlaget till Ekologiska Lantbrukarnas alternativförslag.

Remissvaret med bilagor hittar du här