Stor andel vall och hög fodereffektivitet i besättningen är de viktigaste faktorerna för att mjölkgårdars samlade miljöpåverkan ska bli så liten som möjligt. Det tyder i alla fall livscykelanalyser av mjölk ”från vagga till gårdsgrind” på, genomförda av forskare i tre europeiska länder.

Fem danska, fem italienska och två tyska mjölkgårdar medverkade i studien. Bland gårdarna finns såväl konventionellt drivna som ekologiska, med och utan betesdrift och med olika avkastningsnivåer (6 000–11 000 kilo ECM). Studiens syfte var att identifiera de faktorer inom mjölkproduktionen som innebär störst miljöpåverkan.

Forskarna analyserade bland annat olika faktorers inverkan på den biologiska mångfalden. Det visade sig att en stor andel vall ger positiv effekt i det avseendet. De tyska betesmarkssystemen hade minst negativ påverkan på klimat, försurning, övergödning och användning av icke-förnyelsebar energi. Danska ekologiska system och de italienska mycket intensiva produktionssystemen följde närmast efter.

En positiv effekt följs ofta av fler
Studiens resultat tyder på att förbättringar inom ett område ofta ger andra effekter som också bidrar positivt till gårdens totala miljömässiga hållbarhet. Ett exempel som illustrerar detta kommer från de danska ekologiska gårdarna. De hade minst negativ påverkan på biologisk mångfald av gårdarna i studien, vilket hängde ihop med en hög andel vall i deras produktionssystem. En hög andel vall gav dessutom en signifikant positiv effekt på klimatgasutsläpp, försurning och energianvändning.

Även fodereffektivitet lyfts fram som en faktor med stor positiv inverkan på klimatgasutsläpp, försurning och övergödning. I studien hittade forskarna däremot ingen relation mellan miljöpåverkan och mjölkproduktion per ko eller djurtätheten på gården, faktorer som annars ofta lyfts fram som viktiga nyckeltal.

Soja från avskogad mark ökar klimatpåverkan
Om regnskog huggs ned eller annan orörd mark förändras för att lämna plats för sojaproduktion leder det till stor påverkan på miljön. När forskarna inkluderade en känslighetsanalys för förändrad markanvändning i studien såg de att konventionella gårdar som använder soja i fodret får en markant höjd klimatpåverkan på gårdsnivå. För ekologiska gårdar som använder soja från Europa, producerad på åkermark som inte förändrats, innebär sojaanvändningen däremot inte högre utsläpp av klimatgaser. Omvandling av skog, buskmarker och savanner till jordbruksmark bidrar till den globala ökningen av klimatgasutsläpp. Växande träd och buskar tar upp koldioxid från luften och lagrar kol i ved och andra växtdelar. När skogen huggs ner upphör koldioxidupptaget. Nedbrytningstakten av kol i mark som odlas är också högre än i orörd mark.

Studiens resultat baserar sig på ett litet antal gårdar och forskarna är försiktiga med att dra slutsatser. De har sett att vallen har en betydelsefull roll, men för att kunna uttala sig om helheten kring en klimatsmart gårdsstruktur behövs det alltså fortfarande mer forskning.

Nyheten är hämtad från Greppa Näringen