Om du får framgång eller inte i din odling beror till stor del på förhållandena på fältet (jordart, humushalt, näringstillgång och markstruktur) och odlingshistorik, särskilt växtföljd. De två faktorerna kan vara begränsande var för sig eller tillsammans. Därför bidrar valet av fält starkt till framgång eller misslyckandet i baljväxtodlingen. Det visar en tysk studie av 32 ekologiska lantbruk där både lantbrukare, rådgivare och forskare deltagit.

Baljväxterna vill inte ha för hög lerhalt och är tacksamma för fosfor
I studien gav ärter lägre skörd vid lerhalter över 20 procent. Skörden av åkerbönor avtog vid lerhalter över 25 procent. Samtidigt visade både ärter och åkerbönor försämrad tillväxt vid ökad markpackning. Markpackning i alven och grund jordupplägg försvårar optimal rottillväxt.

Åkerbönor trivs bäst på jordar som redan om våren har mycket bra vattenförsörjning. Torkkänsliga jordar ska inte användas för åkerbönor och helst inte heller för att odla ärter.

Bra humushalt är i grunden bra för baljväxterna. Åkerbönor reagerade i försöket positivt på ökade humushalter. Ärterna klarade sig bättre än åkerbönorna på mark fattigare på humus. Med ökad humushalt stiger dock även kvävetillgången som driver på ogrästillväxten.

Fosforhalterna i jorden påverkade skördenivån i undersökningen. Jordar med fosforklass I och II gav lägre skörd än jordar med fosforklass III-V. I praktiken visade det sig, att god fosforförsörjning (minst markklass III) främjar avkastningen för åkerbönor och ärtor. Näringsämnen i övrigt hade inte så stor påverkan på avkastningen, så länge det inte förekom någon direkt brist på makro- och mikronäringsämnen.

Nyheten är hämtad från Jordbruksverket. Läs hela nyheten här

I samma studie gjorde man även försök kring utsädet vid odling av åkerbönor och ärtor. Läs mer om det här