Vårbudgeten från regeringen är nu presenterad. Totalt går 1,1 miljard av skattebetalarnas pengar nu till lantbruket för att klara de ökade kostnader som blivit en konsekvens av oroligheter på världsmarknaden i och med kriget i Ukraina. Av dessa pengar går inte en krona till att främja omställningen till mer hållbara produktionsmetoder inom lantbruket, trots att allt fler röster höjs om behovet av att ställa om produktionen till mindre importberoende. En omställning till mer lokala kretslopp och förnybara insatsmedel är bråttom, både av hållbarhetsskäl och för att stärka samhällets krisberedskap.

Redan när förslaget var ute på remiss tidigare i vår framförde Ekologiska Lantbrukarna med flera det djupt problematiska med att ensidigt införa sänkt skatt på fossil diesel. Att de lantbrukare som av klimatskäl ställt om till fossilfria bränslen som t.ex. HVO står utan stöd skickar en tydlig signal.

Den sittande regeringen visar med vårbudgeten att det är de lantbrukare som kör på fossila drivmedel och är som mest importberoende som ska få ekonomiskt stöd för att klara av den ekonomiska krisen. Det går helt emot det långsiktiga arbetet och de satsningar som behöver göras för att nå nationella och internationella klimat- och miljömålen, likväl som en mer robust matförsörjning. Även kostnader som de mest hållbara gårdarna har, som förnybara drivmedel, foderkostnader och reservdelar, har ökat markant senaste tiden, men dessa gårdar står nu fortsatt helt utan extra stöd.

I vårt remissvar på krisstödet från den 14/3-22 motiverar vi varför sänkt skatt på diesel inte är vägen framåt. Andra åtgärder bör tas för att uppnå en robust och trygg matproduktion.

Se vårt remissvar här!