Här följer en rapport skriven av Ekologiska Lantbrukarnas klimatexpert, Oscar Franzén, efter deltagande på seminiarium i riksdagen. Där presenterade Naturskyddsföreningen en ny rapport som de har låtit Christel Cederberg skriva om kolinlagring i jordbruksmark, samfinansierad med SLF och SIK. Arrangörer i riksdagen var Folkpartiet och Socialdemokraterna.

Sammanfattningsvis kan man väl säga att den stora potentialen till ökad kolinlagring framförallt ligger på global nivå. Här har kolinlagring lyfts fram, bland annat av FAO, som den stora lösningen som ska kunna kompensera för upp till 90% av jordbrukets utsläpp. Tyvärr håller inte det hela vägen när man går till källstudierna menar Christel Cederberg, utan det som ofta refereras till är den biologiska eller teknologiska potentialen. Det ekonomiskt och socialt genomförbara potentialen kan vara så lite som 10% av den tekniskt genomförbara - vilket ändå är mycket kol.

Rapporten sammanfattar för Sveriges del:

"Slutsatsen av litteraturgenomgången av potentialen för ökad kolinlagring och kolsänkor i jordbruket är att om man vill utveckla det svenska jordbruket mot att få en avsevärt ökad kolinlagring i mark och vegetation krävs stora förändringar i odlingssystem och markanvändning genom ett mycket större inslag av fleråriga grödor, framförallt vallar med långa liggtider och fleråriga bioenergigrödor."

Förutom det är våtläggning av mulljordar den enskilda åtgärd med störst potential, men det är inte så "ekonomiskt/socialt" genomförbart i de flesta fall.

Det ska dock betonas att kunskapen om markprocesserna kring nedbrytning av organiskt material och överföring mellan olika humuspooler är förvånansvärt knapp. Även vad som sker på större djup och ner i alven är ganska okänt.

Betydelsen av vallen för markens kolinlagring är iaf tydligt vetenskapligt fastställd. Att som nu händer i södra Sverige styra över till majsensilage är mindre bra ur ett kolinlagringensperspektiv (se illustrationen på sidan 17 i rapporten) då majs bidrar med mycket mindre underjordiska skörderester. Vallstödet till eko togs upp av flera deltagare.

Även kantzoner (och stöd till dem) diskuterades. Förutom att vara buffertar för näringsläckage, bekämpningsmedel samt bidra med biologisk mångfald så kan de rätt skötta också representera viss kolinlagring, menade Christel.

Läs rapporten här