Slut på socker? Fråga grannen. För lantbrukare kan faktiskt samma svar ges på frågor som gäller markbrist, begränsad växtföljd och behov av maskiner. Några som satsar på samverkan är LRF och Ekologiska Lantbrukarna som under 2012 driver projektet Goda grannar i samverkan.

Att starta ett samarbete med en närliggande gård kan vara ett bra sätt att komma förbi de begränsningar som den egna gården har. Ett exempel är samverkan mellan djurgårdar och växtodlingsgårdar, där en mjölkgård kan behöva mark för att producera foder och en växtodlingsgård kan behöva få in vall i sin växtföljd för att få bättre skördar. Genom samverkan kan bägge parter bli vinnare och möjlighet finns att båda får en bättre fungerande och mer lönsam produktion. Dessutom kan bönderna avlasta varandra i sitt arbete, dela maskinpark och få en social gemenskap.

Torbjörn Svensson på mjölkgården Säby utanför Järna samarbetar med en närliggande ekologisk växtodlingsgård som behöver vall i sin växtföljd. De byter vallareal mot gödsel och Torbjörn köper all spannmål till sina ekologiska mjölkkor.
”Alla tjänar på det. Och det är trevligare att jobba ihop” menar Torbjörn.
Olika former av samarbeten gårdar emellan kan ses som ett sätt att lösa en del av de utmaningar som svenskt lantbruk står inför. Enligt Torbjörn Svensson är det en viktig framtidsfråga.
”Jag hoppas att jordbruket kan utvecklas utan att det innebär att gårdar och lantbrukare lägger ner. Kanske kommer vi i framtiden att få se djurgårdar liknande satelliter som försörjs med foder från gårdar runt omkring.”

Några som satsar på samverkan är LRF och Ekologiska Lantbrukarna som under 2012 driver projektet Goda grannar i samverkan. I arbetet vill man stimulera till samarbete mellan gårdar och inspirera lantbrukare genom goda exempel på framgångsrik samverkan. I projektet ska praktiska råd och verktyg tas fram till hur man som lantbrukare kan göra för att skapa lyckade samarbeten med sina grannar. Utöver att ge exempel på olika typer av områden att samverka inom kommer projektet också att ta fram checklistor för att vägleda bönder när de behöver fylla i komplicerade blanketter. En sådan konkret hjälp kan vara ett stort stöd för många som annars skulle bli avskräckta från att ens sätta sig in i arbetet.

Att samarbeta med en annan gård kan vara bra av flera olika anledningar, inte minst när det kommer till att ta steget och investera i modern teknik.
”Vissa lantbrukare som planerar för något nytt redskap eller ny maskinkedja drar sig för att investera när det innebär en överkapacitet, där maskinerna inte kan utnyttjas fullt ut. Samverkar man med en annan gård kan man utöka användningen och det gynnar ofta båda företagen ekonomiskt. Då blir investeringen möjlig” menar Maria Dirke, verksamhetsledare på Ekologiska Lantbrukarna.
”Utöver lönsamheten så finns det en viktig social dimension i att samverka. Från att ha varit ensam med sitt arbete så får samverkande lantbrukare ett bollplank och någon att ta hjälp av när viktiga beslut ska fattas. En arbetskamrat, helt enkelt” säger Maria Dirke.

Ekologiska Lantbrukarna och LRFs samverkansprojekt är en del av LRFs livsmedelsstrategi och kommer att representeras vid flera aktiviteter under året för att få möjlighet att träffa lantbrukare och informera om hur man går tillväga om man är nyfiken på samverkan.
Bland annat kommer Goda grannar i samverkan att delta på Slätte Ekodag i Töreboda och Borgeby Fältdagar i Bjärred – två populära lantbruksevenemang som båda infaller i juni.