Stärkt hållbarhet och konkurrenskraft med en miljöersättning för vallodling i nya
jordbrukspolitiken

Med anledning av kommissionens synpunkter på Sveriges förslag till strategisk plan för
jordbrukspolitiken 2023–2027, vill vi gemensamt föra fram behovet av en miljöersättning för
vallodling.

EU-kommissionen riktar kritik mot att den svenska planen saknar tillräcklig ambition för ökad kolinlagring, biologisk mångfald och minskning av utsläpp från animalieproduktionen.
Sverige bör dessutom överväga åtgärder som bidrar till att minska beroendet av fossila
insatsmedel, både för att stärka livsmedelsberedskapen och för att minska klimatpåverkan.

Rysslands krig i Ukraina blottlägger sårbarheter i livsmedelsförsörjningen och EU-
kommissionen uppmanar nu alla medlemsländer att revidera sin jordbrukspolitik för att öka beredskapen och resiliensen i jordbrukssektorn. EU-kommissionen föreslår därför att regeringen gör ändringar i den strategiska planen för att förbättra miljö- och klimatprestandan. En ersättning för vallodling svarar upp mot dessa
önskemål.

Vallodlingbidrar till:

- Ökad kolinlagring. De fleråriga gräs och örter som ingår i vallodling bygger större
rotsystem än några andra grödor, vilket gör att mullhalten i marken ökar. Mer mull i
jordarna ökar kolinbindningen likväl som möjligheten att bättre stå emot
klimatförändringar. Gräs- och klövervallar är mindre känsliga för torka respektive
stora mängder nederbörd. Vallodling binder runt 600 kg kol per hektar och år, vilket
är mer än någon annan jordbruksgröda. Ettåriga grödor, som spannmål, minskar ofta
kolmängden i marken, vilket gör att vallodling behövs för att balansera denna
negativa effekt.

- Biologisk mångfald. Vallodling har goda effekter på jordhälsa och mikrolivet
(mångfalden i åkerjorden). Vallen innebär ofta inblandning av blommande växter
vilket gynnar pollinerare. Vallen är också en viktig avbrottsgröda som skapar mer
hållbara växtföljder. Vall i växtföljden i spannmålsintensiva bygder och på gårdar med
i huvudsak växtodling innebär minskade risker med växtskadegörare och förlust av
växtnäringsämnen - och bidrar till mer hållbara gödnings- och växtskyddsstrategier
med minskat behov av insatsmedel. Extensivt skötta vallar, som slås och skördas
efter att blommande växter har satt frö, är särskilt betydelsefulla för den biologiska
mångfalden och utvecklar med tiden ängsmarkskaraktär.

- Ökad självförsörjningsförmåga i produktionen. Vallfoder är det mest hållbara
fodermedlet till våra idisslande djur, och ju mer högkvalitativ vallodling vi har i landet
desto mer av våra idisslares foderstater skulle kunna utgöras av grovfoder med höga
proteinhalter, vilket minskar behovet av importerade proteinfodermedel. Vall i
växtföljd med ettåriga grödor som spannmål och oljeväxter ger även minskade behov
av insatsmedel som handelsgödsel och kemiska växtskyddsmedel i odlingen. Vallar
som ligger två eller flera år i en växtföljd gör också att marken inte bearbetas lika
ofta, och en ökad odling av vall skulle därför innebära en minskad total användning
av drivmedel i jordbruket.

Om ersättning till vallodling uteblir i kommande jordbrukspolitik finns risk att djurgårdar väljer att odla ettåriga grödor till foder, till exempel majs eller spannmål för helsädesensilering i stället för vall. Det skulle direkt leda till förlust av kol i jordbruksmarken, i stället för inlagring av kol som efterfrågas av politiken och som lyfts som en nödvändig klimatåtgärd i den senaste IPCC-rapporten “Klimat i förändring 2022-att begränsa klimatförändringen”.

En miljöersättning för vallodling skulle också stärka konkurrenskraften hos de ekonomiskt
hårt pressade mjölk- och nötköttsproducenterna. Flera av de nya ettåriga miljöersättningarna
i regeringens förslag till strategisk plan är främst riktade till växtodlingsgårdar i slättbygd, och
genom att införa en miljöersättning för vall skulle denna obalans justeras.

I linje med EU-kommissionen förespråkar undertecknande organisationer en översyn av den
strategiska planen, och förordar att regeringen skjuter till ytterligare nationell medfinansiering för att möjliggöra en ny miljöersättning för odling av vall. Den befintliga ersättningen till vallodling har utmaningar i utformning och villkor, men vi är övertygade om att det går att utforma en ersättning som är ändamålsenlig och enkel att administrera. Den nuvarande ersättningsnivån är inte heller tillräcklig hög för att skapa incitament för odling av vall som avbrottsgröda i växtföljd med ettåriga grödor på gårdar utan djur. Därför bör en ny
vallersättning vara utformad så att odling av vall främjas både i växtföljd med ettåriga grödor
på renodlade växtodlingsgårdar i spannmålsdominerade bygder, och för alla de djurgårdar
som har en väl utvecklad odling av vall.

Undertecknande organisationer bidrar gärna vidare i arbetet med exakt utformning av en
ersättning till vallen, och har även detaljerade förslag och synpunkter på vad som kan göras
bättre än dagens ersättning. Flera av dessa har redan skickats in i samband med arbetet
med att ta fram den strategiska planen.

Genom att införa en miljöersättning för vallodling kan Sverige främja kolinlagring, biologisk
mångfald och konkurrenskraft och därmed bättre möta EU-kommissionens förväntningar på
ökad miljö- och klimatprestanda i den nya jordbrukspolitiken.

2022-04-12

Erika Olsson, Ordförande Ekologiska Lantbrukarna
Palle Borgström, Ordförande LRF
Gustaf Lind, Generalsekreterare WWF Sverige
Karin Lexén, Generalsekreterare Naturskyddsföreningen