Foderåtgången har stor betydelse för nötköttets klimatpåverkan och mjölkrastjurar har det lägsta klimatavtrycket. Det visar en studie publicerad i Livstock Science, där fem danska (DK) och fyra svenska (SE) vanliga system för nötköttsproduktion jämförts med livscykelanalys (LCA) för att mäta systemens klimatpåverkan.

Forskarna beräknade växthusgasutsläpp och tog förutom foderåtgång även hänsyn till markanvändning och kolinlagring. Tre av systemen baserades på köttraser, varav ett extensivt system (DK) och två intensiva system (SE, DK). Fyra system med mjölkraser slaktade vid olika åldrar: 9, (SE mellankalv) 9,4 (DK), 11,5 (DK), och 19 månader (SE mjölkrastjur), samt två system med mjölkrasstutar slaktade vid 25 månaders ålder (SE, DK).

Kött från mjölkraser som slaktades vid 9 till 19 månaders ålder hade det minsta klimatavtrycket och den minsta foderåtgången per kg slaktkropp. Systemet med extensiv produktion baserat på köttraser hade det största klimatavtrycket och den största foderåtgången per kg slaktkropp. Forskarna drog därför slutsatsen att foderåtgången per kg slaktkropp har den största betydelsen för variationer i växthusgasutsläpp mellan olika sätt att producera nötkött.

Läs mer om studien på EPOK SLUs hemsida