MENY menu

Experter svarar på frågor om vall

Hur ser årets vallskörd ut? Vad finns det för trender inom vall? Vad krävs för att få en bra vallproduktion? I en artikel från Jordbruksaktuellt svarar Margareta Dahlberg som arbetar på MD Lantbruksråd med produktionsrådgivning inom mjölk och nöt samt Christer Johansson som är energi- och teknikrådgivare på LRF Konsult på frågor om vall.

Margareta Dahlberg: ”Många är intresserade av lusern”
Hur ser årets vallskörd ut?

– Förstaskörden blev jättebra och många fick mycket mer än de brukar få. Näringsvärden varierar alltid, men de flesta har fått väldigt bra i och med att man tog skörden tidigt. Andra skörden har gått bra för de allra flesta i och med att den också kom tidigt. Det är först nu till tredjeskörd som det är tvärstopp.

Kunderna på Gotland har det till exempel väldigt torrt. Men där ser majsen ut att bli bra. Där har grödan bra förutsättningar med mycket sol som hjälper till att få upp stärkelsen och så är den väldigt torktålig.

– Men den innehåller inget protein, utan det får man hämta i vallskörden, säger Margareta.

Ju bättre protein man kan få fram desto mer pengar kan man spara.

– Alla baljväxter är lite svagare tidigt på sommaren för de är så beroende av värme och fukt. Ju senare på sommaren det är desto mer gynnas baljväxterna. Därför finns det mer i andraskörd och ännu mer i tredjeskörd. Har man då blandvallar med både gräs och klöver får man ofta väldigt mycket protein i tredjeskörden, säger Margareta och fortsätter:

– Genom att lägga in en liten andel av tredjeskörden i vallfoderblandningen till sina djur får du upp proteinet och då kan du spara in proteininköp.

Vad ser du för trender inom vall?
– Många är intresserade av lusern. Den är ett bra komplement till rödklövern. Rödklövern växer bra första och andra året i vallen men sedan avtar den. Men då finns lusernen kvar och kommer riktigt ordentligt andra och tredje året i vallen, säger hon.

Den har dessutom inte samma sjukdomar som rödklövern och den tål torka mycket bättre.

– På grässidan är det ett stort intresse för rajsvingel och rajsvingel-hybrider. Det går mode i vallgräs, skrattar Margareta.

Intresset och kunskapen kring vall är jättemycket större nu än för 20-30 år sedan.

– Man får ut mycket mer näring och kon äter mycket mer vallfoder nu. Det beror dels på att vi har förädlat både kor och vall. Men också på att vi har satsat mycket på bra vallfoder, skördeteknik och ensileringsteknik. Hela området har förbättrats. Så där är lantbrukarna jätteduktiga, säger hon.

Christer Johansson: ”Vallfrågorna borde lyftas mer”
Vad finns det för maskintrender inom vall?

– Folk köper burna breda rotorslåttermaskiner. De har lägre vikt, kostar mindre och drar mindre diesel än slåtterkrossar. Sedan bredsprider man och köper en strängläggare. Det finns också en tydlig trend med snittvagnar och självgående hackar som har en fantastisk kapacitet. Men problemet med en självgående hack är att materialet väller in till plansilon. Då gäller det att hinna ta hand om och packa materialet ordentligt. Ofta måste man fylla två fack samtidigt, säger Christer.

Det mesta som ensileras i dag är ändå i form av rundbal.

– Det är ett väldigt flexibelt system. Man kan kvalitetssortera från olika skiften, vilket inte går om man istället lägger material tillsammans från flera olika skiften i en plansilo, säger Christer.

När det gäller balpressarna så har de blivit kraftigare och bidrar till att det blir mer torrsubstans per bal. Tillverkarna försöker höja kapaciteten och utveckla logistiken så att balen blir inplastad och klar så fort som möjligt.

Vad krävs för att få till en bra vallproduktion?

– Det handlar om tajming för att få ett bra foder. Man måste ha bra kapacitet på maskinerna. De olika momenten får inte ta för lång tid. Då är sannolikheten att råka ut för sämre väder större.

– Vall är en avgörande gröda för många lantbrukare. Men det är inte så ”hippt” med vall. Jag tycker att man ska lyfta vallfrågorna mer generellt. Vi importerar massor med utländskt protein. Men om vi blir bättre på vall i Sverige, kan vi få fram mer protein i landet, säger Christer Johansson.

Bli medlem i Ekologiska Lantbrukarna


"Ekologiska Lantbrukarna påverkar politiken så att vi ekobönder kan få bättre ekonomi på gårdsnivå, därför är jag medlem."

Bengt Edsgård KRAV-grisbonde

KONTAKTA OSS

Ekologiska Lantbrukarnas kansli
nås på telefon 010-750 08 55 eller
via mail kansliet@ekolantbruk.se

TELEFONTIDER

Måndag: stängt
Tisdag: 8-12
Onsdag: 8-12
Torsdag: 8-12
Fredag: stängt

POSTADRESS

Ekologiska Lantbrukarna
C/o KRAV Ekonomisk förening
Box 1037
751 40 Uppsala

OBS ej paket!
Kontakta kansliet för
mer information.