EU:s jordbruksministrar och EU-parlamentet har antagit förhandlingspositioner om den gemensamma jordbrukspolitiken. Besluten kommuniceras som ambitionshöjningar avseende miljö och klimat, men Ekologiska Lantbrukarna menar att politiken kan göra mer för både lantbrukare och miljö.

Under natten till onsdagen 21 oktober kom EU:s jordbruksministrar fram till en gemensam linje för jordbrukspolitiken, CAP. Senare samma dag röstade även EU-parlamentet i frågan och nu inleds förhandlingar om hur jordbrukspolitiken ska utformas mer i detalj. Ett av besluten innebär att en del av inkomststöden ska öronmärkas till en ny form av ettåriga miljöersättningar, så kallade “eco schemes”. Ekologiska lantbrukarna är i grunden positiva till ettåriga miljöersättningar och ser stora möjligheter i om eko-ersättningen kan göras ettårig, eftersom det skulle förenkla administrationen för såväl myndigheter som lantbrukare. Föreningen är dock mycket kritisk till att målsättningarna för miljö och klimat som EU antagit inom Jord till bord-strategin i våras inte syns tydligt i CAP-förslagen.

– Jordbrukspolitiken innebär att skattebetalares pengar går till lantbruket. Vi menar att vi har ett ansvar att se till att de går till konkreta nyttor för miljö, klimat och djurvälfärd på gårdsnivå. Marknaden och konsument betalar inte för att driva en hållbar omställning av vår matproduktion i den takt som behövs, därför kan rätt utformad politik vara ett viktigt verktyg säger Sofia Sollén-Norrlin, verksamhetsledare på Ekologiska Lantbrukarna.

Ersättning till ekologisk produktion är en sådan betalning för miljötjänster, men andra miljösmarta brukningsmetoder som alla lantbrukare kan söka, t.ex. bete och vallodling, finns idag inom jordbrukspolitiken. Men dessa skulle både behöva höjas och förbättras i utformningen, menar Ekologiska Lantbrukarna.

– Som företagare känns det bättre att få betalt för tjänster du gör för hela samhället, än att få bidrag. Med väl utformade ersättningar för kolinlagring i vallar och höjda ersättningar för betesbaserad djurproduktion så kan lantbruket garanteras inkomster som går att leva av, samtidigt som vi producerar mat på ett bättre sätt för miljö och klimat, säger Sofia Sollén-Norrlin, verksamhetsledare på Ekologiska Lantbrukarna.

Ekologiska Lantbrukarna vill även att ersättningarna ska styra mot en produktion där varje hektar brukas så att både mat och miljönyttor kan öka. Det går emot EU:s förslag på grundvillkor för gårdsstöd där det är möjligt att avsätta en liten del av arealen för miljöåtgärder, men fortsätta bedriva intensiv och ohållbar produktion på resten av arealen.

– Vi vill att Europas lantbruk ska producera både mat, bördiga jordar och hög biologisk mångfald, på varje hektar. Vi ekolantbrukare vet att det går att bedriva den typen av produktion. Därför är inte hållbart att försvara intensiva metoder som försämrar vår miljö, bara för att man avsätter några procent av arealen som träda, säger Sofia Sollén-Norrlin, verksamhetsledare på Ekologiska Lantbrukarna.

Under den närmaste tiden kommer det fortgå förhandlingar om hur den nya jordbrukspolitiken ska utformas i praktiken. Större flexibilitet ges också till enskilda länder att utforma ersättningar, vad svenska regeringen och myndigheterna väljer att göra spelar därför stor roll på hur det blir konkret i praktiken på gårdsnivå.