Uppdaterad 2018-01-07

Ekologiska Lantbrukarna tillsammans med Organic Sweden, EkoMatCentrum och Naturskyddsföreningen besvarade de hypotetiska slutsatser om ekologisk produktion och klimatpåverkan som Chalmersforskaren Stefan Wirsenius med flera gick ut med i mitten av december. I debattartikeln på SvD.se påpekar vi bland annat det långsökta och obevisade i påståendet att ekologiskt lantbruk i Sverige orsakar avskogning på andra sidan jordklotet.

Framtidens matproduktion måste diskuteras med bra underlag och ses i ett mycket större sammanhang.

https://www.svd.se/ekologisk-mat-inte-samre-for-klimatet

Läs även vår slutdebatt, publicerad 2019-01-04
https://www.svd.se/wirsenius-forstar-inte-lantbruk

Där framgår bl.a. att "Stefan Wirsenius påstående om att ekologisk mat är sämre för klimatet saknade stöd i den vetenskapliga artikel i Nature, där han var en av författarna. Det var anledningen till att Ekot, DN, SVT med flera som publicerade denna "nyhet", fick gå ut med rättelser.

Det ekologiska lantbrukets strävan är att öka användningen av lokala resurser och bättre sluta kretsloppen av kväve och fosfor. Vår ambition är bland annat att öka integrationen av djur och odling så att gårdar och regioner får en bättre balans mellan tillförsel och bortförsel av näringsämnen. Skulle man tillåta konstgödsel i ekologisk produktion, som Stefan Wirsenius föreslår, så försvinner en av grundstenarna i det ekologiska lantbrukets idé om en hållbar helhet. Wirsenius vill se mer kväve i jordbrukssystemen trots att det redan tillförs mer än vad planeten tål.

Stefan Wirsenius har rätt i att det finns ett skördegap mellan ekologisk och konventionell spannmålsodling. Det ekologiska lantbruket bidrar dock med många fler viktiga värden än enbart det antal ton av en viss produkt som skördas per hektar. Det intensiva jordbruk som Wirsenius propagerar för sker på bekostnad av biologisk mångfald och medför risker med gifter i vatten och mark, rubbade fosfor- och kvävecykler, ökad koncentration av djurproduktionen och hög användning av fossil energi och därmed fortsatt klimatpåverkan.

Också om man bortser från Wirsenius brist på helhetsperspektiv, så finns det kritik att rikta mot hans sätt att använda siffror. Av Jordbruksverkets skördestatistik, som han bygger sina exempel på, framgår det tydligt att det finns mycket stora variationer i veteskördarna mellan olika områden i Sverige. Detta påpekas också uttryckligen av Jordbruksverket som angående den ekologiska skördekvoten skriver: "Kvoten påverkas starkt av var i landet den ekologiska respektive konventionella odlingen huvudsakligen är belägen" och att man därför inte kan dra generella slutsatser av statistiken.

Stefan Wirsenius påstår vidare att "det inte är troligt att skördegapet skulle vara annorlunda i andra länder". Men i många utvecklingsländer rapporteras om ökade skördar med ekologiskt lantbruk. Det beror till stor del på att ekologiska metoder bidrar till minskad erosion, ökad bördighet, bättre vattenhållning och ökad biologisk mångfald.