Idag, den 9 juni, skriver vi i ATL Synpunkten:

"Landsbygdsministern vill gärna framstå som en handlingens man: kraftfulla åtgärder, målmedvetna utredningar och en uttalad tro på svenskt lantbruk, mjölkproduktion inte minst och ekologiskt lantbruk i synnerhet.

Hur kan man då avveckla istället för att öka satsningen på eko inom landsbygdsprogrammet? Hur tomma är tunnorna egentligen när de skramlat färdigt?

Senast skramlades det om svenska landsbygdsprogrammet som fick godkänt av EU-kommissionen. De föreslagna åtgärderna gick igenom utan ändringar och vi kan konstatera att ambitionen för ekologisk produktion i Sverige fram till 2020 är låg.

I förra programmet fanns en budget lagd för 610 000 ekologiska hektar. Nu är motsvarande siffra 420 000 hektar. Hur kan man avveckla istället för att satsa i dessa tider när marknaden ökar starkt?

Färsk statistik visar att arealen ekologisk produktion i Sverige inte ökar längre. 2010 var det drygt 100 000 hektar i omläggning till ekologisk produktion.

För varje år sedan dess har omläggningen till ekologisk produktion minskat och förra året var knappt 37 000 hektar under omläggning.

Omläggningsåren, de två första inledande åren, när inga merpriser betalas, är miljöersättningen avgörande för lantbrukarna som bestämt sig för att börja producera eko. Det svala intresset nu från lantbrukare är inte svårt att förstå.

Osäkerheten är för stor med märkliga turer kring regelverk och politiskt tal om satsningar innebär i verkligheten lägre ersättning till produktionen.

Marknadens signaler skulle kunna kompensera de svajande politiska signalerna men snarare förstärker marknadens och politikens signaler varandra för närvarande.

Den efterfrågan vi har i handeln är efterfrågan på svenskproducerade ekologiska råvaror, inte enbart eko. Affärsmöjligheter för svenska producenter alltså. Hur kan det då vara att vi minskar i vår ekologiska produktion i Sverige när marknaden är starkare än någonsin?

Ofta hänvisas till att ekologisk produktions utveckling får marknadskrafterna lösa eftersom det där betalas för de svenska mervärdena.

Om marknaden fungerade skulle signalerna nå fram till lantbrukarna, priserna för råvarorna stiga och kanske skulle fler aktörer vilja vara med och konkurrera om de råvaror som finns. Istället har prispress använts och vi har under en period sett sjunkande priser även för ekologiska produkter.

Hur var det nu, kunde marknaden sköta den fortsatta utvecklingen av ekologisk produktion i Sverige?

Jordbruksverket har pekat på att ekologisk produktion är en effektiv åtgärd för en giftfri miljö och för ökad biologisk mångfald, i arbetet med att nå de nationella miljömålen. Den fortsatta ökningen av ekologisk produktion bör därför rimligen stimuleras inte enbart av höjda priser på marknaden utan även via starka signaler om ersättning för satsning på ökad produktion och långsiktiga regelverk.

Istället för att sänka ambitionerna för den svenska ekologiska produktionen uppmanar jag landsbygdsministern att ta initiativ till en tydlig strategi för ökad tillväxt av svensk ekologisk produktion inom kommande livsmedelsstrategi."

Carl-Erik Ehrenkrona
ordförande Ekologiska Lantbrukarna