MENY menu

Eko i nya jordbrukspolitiken

Förenklad eko-ersättning men svag miljöambition i nya jordbrukspolitiken

Den 16 december presenterade Landsbygdsministern de stöd och ersättningar som ska gälla för Sveriges införande av EU:s jordbrukspolitik, även kallat CAP, för den kommande sjuårsperioden. Arbetet med att mejsla fram reformen har pågått i flera år och Ekologiska Lantbrukarna har varit aktiva i arbetet på olika sätt, från sakråd med departement till möten med politiker, tjänstepersoner och kollegor på andra branschorganisationer.

Nya landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg höll pressträff om det politiska paketet hos ekoprofilen Elin Rydström, KRAV-mjölkbonde och ledamot i Ekologiska Lantbrukarnas riksstyrelse. Vad gäller eko- och hållbarhetsfrämjande åtgärder i själva politiken tas dock inga stora steg framåt, även om det finns ljusglimtar. Här sammanfattar vi förändringarna och hur Ekologiska Lantbrukarna ställt sig i de olika frågorna.

Ekologiska Lantbrukarna har och driver perspektivet att vi vill se:

Mer konkurrenskraftiga ersättningar för den miljönytta som lantbrukare skapar, men som inte marknaden betalar för.

Mindre passiva bidrag som inte tar hänsyn till hur hållbart marken brukas eller hur mycket mat som produceras.

Därför är det i grunden positivt att gårdsstödet minskar till förmån för tydligare miljöersättningar. Det är ett sätt att främja aktiva lantbruk och ett konkret miljöarbete.

Sammantaget ser vi inga tillräckligt stora förändringar från dagens stöd och ersättningar för att ge incitament till det skifte i lantbruket som skulle behövas. Ett skifte från specialisering, intensifiering och eskalerande storleksrationalisering till mer mångfald i landskapet och i den mat vi producerar, ett bättre kretslopp mellan djur och växter och ett fossilfritt brukande som lagrar in kol.

Ett mål i arbetet har varit att ekologisk odling ska främjas bättre i slätt- och mellanbygd där miljönyttan blir allra störst på grund av ett i övrigt ganska ensidigt odlingslandskap, men inget i den nya politiken styr åt ett sådant håll mer än idag. Inte heller någon omfördelning från större till mindre gårdar görs, trots att det aviserats som viktigt från EU. En annan tydlig ambition från EU med jordbrukspolitiken är att främja kolinlagring i jordbruksmark, något som över huvud taget inte adresseras i den plan som landsbygdsministern nu presenterat för Sveriges införande av politiken. Den enda åtgärd som kan påverka kolbalansen i åkermarken i paketet är ersättning för att odla mellangrödor, en åtgärd som kan - om mellangrödan lyckas i etablering och odling - minska den förlust av kol som annars sker från åkermark där endast ettåriga spannmålsgrödor odlas. För att ge faktisk inlagring av kol krävs odling av fleråriga grödor, främst vallodling i svenska förhållanden. Där tas istället dagens blygsamma och inte helt fungerande men ändå befintliga ersättning till vall bort helt i den nya politiken.

De viktigaste mer detaljerade förändringarna för svenska ekolantbruk i den reformerade jordbrukspolitiken är:

Ersättningen för ekologisk produktion…
…blir ettårig, en tydlig förenkling och som också minskar risken för fördröjd handläggning och sena utbetalningar som varit fallet under pågående programperiod.
…höjs för ekologisk djurhållning med uppemot 200 kr per djurenhet.
… minskar incitamenten att ha just ekologiska djur på naturbeten. Detta i och med att möjligheten att räkna in naturbetesmark i den djurbaserade ekoersättningen tas bort. Dock görs höjning av det allmänna betesstödet (se nedan).
…ger fortfarande ingen ekoersättning för vallareal. Gör att det blir allt svårare för ekogårdar med växtodling i slättbygd utan egna djur att få ekonomi i att odla vall i växtföljden.

Höjd ersättning för bete på naturbetesmarker. En ökning med 550 kr för allmänna värden och 750 kronor för beten med särskilda värden from 2023. Eftersom 91 % av alla KRAV-certifierade gårdar med idisslare sköter naturbetesmarker är detta betydelsefullt för ekogårdarna. Dock minskar snarare de sammantagna incitamenten att beta dessa marker med just ekologiska djur, eftersom ersättningen för ekologisk djurhållning ändras avseende naturbetesmarker (se ovan).

Kompensationsstödet, som ges till gårdar i glesbygd i framförallt norra halvan av landet, förbättras något. Risken för att halka ner en ersättningsnivå om djurantalet måste minskas (så som skedde t.ex. under torkan 2018) minskar och får och lamm ersätts mer korrekt och i linje med hur andra länder gör.

Det tidigare generella vallstödet tas bort helt. Ekologiska Lantbrukarna har fört fram ett förslag om ett nytt bättre vallstöd fokuserat på kolinlagring, men som inte fick gehör.
Inga nya initiativ eller åtgärder för att förenkla för mindre eller diversifierade gårdar.

En ny ettårig ersättning för fång- och mellangrödor införs, vilket förvisso delvis bara är en flytt av tidigare stöd för fånggrödor som var femårigt. Ekologiska Lantbrukarna har inte analyserat klart detaljerna, men troligen möjliggör detta ersättning för ettåriga gröngödslingsvallar, och kan sökas även av ekogårdar.

Läs mer hos Jordbruksverket om den nya politiken.

Redan från 2022 kommer vissa förändringar i ersättningarna från EU till lantbruket. Läs den tidigare sammanfattning och kommentar som Ekologiska Lantbrukarna gjorde i sensomras när de besluten togs. Läs">https://www.ekolantbruk.se/nyheter/forandringar-i-ersattningen-till-ekologiskt-lantbruk-fran-2022">Läs sammanfattningen här.

Bli medlem i Ekologiska Lantbrukarna


"Ekologiska Lantbrukarna påverkar politiken så att vi ekobönder kan få bättre ekonomi på gårdsnivå, därför är jag medlem."

Bengt Edsgård KRAV-grisbonde

KONTAKTA OSS

Ekologiska Lantbrukarnas kansli
nås på telefon 010-750 08 55 eller
via mail kansliet@ekolantbruk.se

TELEFONTIDER

Måndag: stängt
Tisdag: 8-12
Onsdag: 8-12
Torsdag: 8-12
Fredag: stängt

POSTADRESS

Ekologiska Lantbrukarna
C/o KRAV Ekonomisk förening
Box 1037
751 40 Uppsala

OBS ej paket!
Kontakta kansliet för
mer information.