Danmarks regering har samlat cirka 20 klimatåtgärder i en idékatalog. Målet är 40 procent lägre utsläpp år 2020. Danska regeringen skriver att målen i den plan de nyligen presenterat är bland de mest ambitiösa i världen. Men de tycker att de är i gott sällskap och nämner länder som Norge, Sverige, Tyskland och Storbritannien. Målet är att minska utsläppen av klimatgaser med 40 procent till 2020 jämfört med nivån år 1990. I Danmark står lantbruket för cirka 15 procent av de samlade utsläppen.

Dyrt och billigt, kort och lång sikt
Åtgärderna är i vanlig ordning en blandning av saker som går att spara eller tjäna pengar på för lantbrukaren, respektive saker som kostar små eller stora summor att genomföra. Därför föreslås en mix av lagstiftning, avgifter, ersättning och rådgivning. Regeringen skriver också i inledningen till lantbruksavsnittet att de kostnader som i slutänden landar på lantbrukaren inte går att överföra på konsumenterna genom att höja priset på mat, eftersom mat handlas på en internationell marknad.

Åtgärder i lantbruket får ibland extra stort intresse i planen. Flera av de åtgärderna minskar nämligen inte bara klimatgasutsläppen utan även kväveutlakning och ammoniakavgång, som det finns andra politiska mål om. Nedan beskrivs kort de viktigaste av de cirka 20 åtgärderna:

- Odla permanent vall på mulljordar och upphör med dräneringen av dem. Detta är den åtgärd som minskar klimatgasutsläppen mest. En ekonomisk ersättning föreslås för att det ska bli verklighet och det kan röra sig om cirka 35 000 hektar.
- Avgift på mineralgödsel som inte har tillsatt nitrifikationshämmare.
- Mer fett i kornas foder. Detta minskar metanavgången från djuret. Regeringen skriver att för att få detta gjort kan det fungera både med en avgift och med ett ekonomiskt stöd.
- Miljöersättning för att anlägga 100 000 hektar energiskog (Salix). Det finns redan en ekonomisk ersättning för att plantera Salix men den föreslås höjas.
- Skogsplantering på 50 000 hektar åkermark. Det finns redan en ekonomisk ersättning för att plantera skog men den föreslås höjas.
- Krav på att kyla gödsel i grisstallar. Att kyla gödseln minskar både metan- och ammoniakavgång. Åtgärden kan bli lönsam om kravet bara ställs vid nybyggnation och om värmen kan användas i andra delar produktionen.
- Genom rådgivning få lantbrukaren att förlänga kornas laktationsperiod från 13 till 18 månader.

Nyheten är hämtad från Greppa Näringen. Här kan du läsa hela klimatplanen