Bäst miljöeffekt på enklast sätt

11 december 2012
Ökad miljönytta, ett aktivt brukande och ett enkelt system för både bönder och administratörer. Ekologiska lantbrukarna är överens med Jordbruksverket om målen för den nya ekoersättningen. Tyvärr styr det förslag som ligger på bordet i motsatt riktning. Konsekvenserna blir sämre miljönytta, regionala orättvisor, utslagning av företag i skogsbygd och ökat krångel för bönder.

Efter analys av Jordbruksverkets förslag till kommande landsbygdsprogram är Ekologiska lantbrukarnas slutsats tydlig: nuvarande ekoersättning, med små förändringar, styr bättre mot målen än det nya förslaget.

  • Rättvisa mellan regioner. Att öka omläggning i slättbygd är bra, men inte genom ett ekostöd styrt efter det som Statistiska Centralbyråns definierar som slättbygdsområden. Det blir både orättvist och tokigt; en ö i Stockholms skärgård eller skogsområdena i Sörmland räknas som slättbygd och kan få en tusenlapp mer per hektar i ersättning medan Gotland eller Kalmarslätten blir utan. Differentieringen mellan grödor i nuvarande ersättning gynnar omläggningen genom att betala mer för grödor som är vanliga på slätten – och då alla slättområden oavsett SCB:s indelning.

  • Mer proteingrödor. Ersättning som varierar beroende på gröda fungerar väl och bör behållas. Vi vill se en ökad stimulans till odlingen av ettåriga proteingrödor som ärtor, åkerbönor, lupiner och vicker. En ökad inhemsk produktion av proteingrödor innebär minskad import av foder, vilket är bra både för miljön och samhällsekonomin. Att odla proteingrödor innebär dock ett större risktagande för bonden, som därför bör få ersättning för den merkostnad det innebär.

  • Omställningspremie åt alla. Jordbruksverket föreslår en extra omställningsersättning till ekologisk växtodling, som tillägg till den vanliga ekoersättningen – men bara i slättbygd (enligt SCB). Vi anser att villkoren för en omställning ser lika ut oavsett var du bor i landet och bör därför erbjudas alla som lägger om sin produktion.

  • Aktivt brukande av vallen. Förslaget om att slopa den redan låga ersättningen till ekovallen riskerar att begränsa vallodlingen på både ekologiska djur- och växtodlingsgårdar. Resultatet blir i så fall sämre miljönytta och stort risktagande i odlingen. Ersättningen behöver i stället ökas och ge tydligare incitament till ett aktivt brukande. Vi föreslår att ersättningen till ekovall i fortsättningen betalas endast första skördeåret, men att hektarbeloppet höjs till samma nivå som för ekospannmål.

  • Prioriteringen bör vara enkelhet för bönderna i första hand. Vi föreslår därför att ha kvar det system som lantbrukare arbetat efter de sju år som det funnits. Med mindre justeringar ger ekologiskt lantbruk då ännu bättre miljöeffekt. Enklare än så borde det inte kunna bli.

    Carl-Erik Ehrenkrona, ordförande Ekologiska lantbrukarna

    Fler nyheter