Livsmedelsstrategin

Maten är en gemensam nämnare till flera av vår tids samhällsutmaningar: folkhälsa, klimat, miljö och inte minst för landsbygdsföretagande. För att nå de nationella miljömålen, samt målen i EUs Green Deal, behöver vi ha en stadig livsmedelsproduktion, fokus på svensk konsumtion och ett varaktigt jordbruk. Ett viktigt steg är att öka andelen ekologiskt jordbruk och ekologisk livsmedelsproduktion, vilka både driver utvecklingen mot ökad hållbarhet på marknadsmässiga grunder och bidrar till god självförsörjningsförmåga. Nyttan av ekobondens arbete sträcker sig över hela samhället. Ekologisk produktion är ett resurseffektivt verktyg som kan adressera flera samhällsutmaningar och strävar efter en mer cirkulär produktion - vilket innebär mindre sårbarhet och starkare motståndskraft.

Sverige har inte råd med fortsatt förlust av jordbruk och lantbrukare. Istället behöver vi fler lantbrukare i hela landet för en förbättrad miljö och ökad biologisk mångfald, samtidigt som vi stärker landets beredskap i händelse av kris.

Vi behöver lantbruk och livsmedelsproduktion i hela vårt avlånga land som bidrar till biologisk mångfald, en rik natur och bättre miljö. Med lantbruk i hela landet är vi mindre sårbara i händelse av kris och stärker vår beredskap. Men för att det ska finnas lantbruk behöver vi stimulera återbefolkningen istället för urbaniseringen.

Förslag på åtgärder:

Genom en mångfald av lantbruk och lantbrukare - allt mellan stora och mindre livsmedelsproducenter - med varierande verksamhetsinriktningar får vi bättre lönsamhet, bättre livsvillkor och en högre utnyttjad andel av matkronan dvs. en högre andel till bonden och mindre till mellanhänder. Det behövs mindre regional specialisering och mer varierade lantbruk. Därför behöver vi sätta mål för ett ökat antal lantbrukare och förenkla för mångsysselsättning och för det mindre företagandet - mångfald i produktion ger mångfald i kreativitet!

Förslag på åtgärder:

Med ett resurssnålt jordbruk, som det ekologiska systemet, blir vi mindre beroende av importerade insatsmedel, vilket gör att vi får ett motståndskraftigt lantbruk som ger Sverige en högre beredskap vid konflikter, handelsstörningar, smittor/sjukdomar eller vid väderpåfrestningar. För att detta ska fungera behöver vi ekologiska system som kan producera en stor del av sina egna insatsmedel, t ex sitt eget kväve.

Förslag på åtgärder:

Där konsumenten inte betalar fullt ut för samhällsnyttan jordbruket erbjuder måste samhället kompensera. Med hjälp av en rättmätig strategisk plan kan vi nationellt skapa ett hållbart livsmedelssystem där vi både ger lantbrukaren en skälig levnadsstandard, och ersättning med ett utarbetat betalsystem för miljönyttan som lantbruket genererar. Med ekologisk produktion går vi mot en mer cirkulär ekonomi genom fler betande djur, återförd näring, en mindre användning av bekämpningsmedel och insatsmedel, vilket i sin tur ger mindre påverkan på vårt vatten och natur genom föroreningar och för hög kvävegödsling. Samtidigt kan vi producera fler hållbara livsmedel.

Förslag på åtgärder:

Det svenska lantbruket producerar i framtiden näringstät, god och nyttig mat. Vi behöver mål för att premiera mat som är bra för både hälsan och klimatet - här finns ekojordbruket med ett färdigt systemtänkande, väldefinierat genom lagstiftning och med tydliga kontrollfunktioner. Genom att utbilda barn i skolan om hur vår mat produceras och genom att främja att mat lagas från grunden i den offentliga måltiden kan vi öka den svenska ekologiska konsumtionen - efterleva våra ekologiska mål - och samtidigt ge Sveriges befolkning möjligheten att få en bättre folkhälsa.

Förslag på åtgärder:

Vi vill att den svenska livsmedelsproduktionen ska genomsyras av marknadsmässiga framgångar och stark konkurrenskraft. Det uppnår vi genom långtgående ambitioner när det gäller klimat, hållbarhet, djurvälfärd, en god självförsörjningsförmåga och folkhälsa. Om detta ska fungera är det absolut nödvändigt med lantbruk i hela landet och en variation av lantbrukare.