De ekologiska korna ska vara ute under en längre period och de behöver ofta gå långt för att kunna beta så mycket som reglerna säger. Bra vägar gynnar kornas klöv- och juverhälsa samt sparar mycket tid för djurskötaren.

Mjölk som produceras av svenskodlat foder står på önskelistan hos både producenter och konsumenter. Och det är givetvis också en plånboksfråga.

Inom ekologisk mjölkproduktion ska betet inte enbart ge korna motion, utan också hälften av grovfodret. Att beta är ett naturligt beteende för kon, som hon också mår bra av.

Varför ska KRAV-kalvarna dia kon under råmjölksperioden, när bindningen blir starkare och separeringen svårare? Svaret är att både kalven och kon får en bättre start. Och separeringen går att göra smidig, om den sker successivt.

I ekologisk odling kan man inte vinna över ogräsen i den enskilda grödan. Istället blir man framgångsrik med ett genomtänkt odlingssystem där växtföljden är grunden.

Kalven smittas ofta av parasiter när den släpps på bete första gången. Lösningen brukar vara förebyggande avmaskning, men det är inte tillåtet i ekologisk produktion. Här gäller det i stället att förebygga på andra sätt.

Genom samverkan mellan till exempel en mjölkgård och en växtodlingsgård blir bägge parter vinnare. Växtgården kan få en vettigare växtföljd med inkomst från vallgrödorna och mjölkgården får tillräcklig foderareal.

Om det blir brist på ekologiskt nötkött finns en stor outnyttjad potential i mjölkgårdarnas tjurkalvar - tre fjärdedelar av dem, kring 10 000, säljs idag till konventionell uppfödning.